Hej alla!
Vi har inte haft internet på ett tag så därför har uppdateringen dröjt lite men nu ska jag försöka sammanfatta dagarna som gått.
Nu är Louise och jag nyinflyttade och på plats i nya huset. När vi kom på lördagen så började vi med att städa lite smått. Det var dammigt och lite spindelnät här och där men annars helt okej. Jag får bjuda på en rundvandring snart... I alla fall så åkte vi hit med Ewa och Ingvar (före detta missionärer), vilket var jättebra eftersom vi hade så mycket grejer hade det varit jobbigt att släpa allt på bussen. Vi kom fram strax före lunchtid och åkte till hostlet och hälsade på. Sen blev det lunch och efter det var Louise och jag sugna på att börja packa upp och göra i ordning. Det tog längre tid än vad jag tänkte mig men det blev rätt fint ändå även är detta hus kanske inte är riktigt "hemma" än. Men för varje dag som går blir det bättre och jag kommer säkert sakna vårt hus nästa gång vi ska bort.
På söndagen åkte vi till marknaden och handlade mat, det blev en hel del så våra cykelkorgar var helt överfulla. Det var också galet varmt så vi var helt slut när vi kom tillbaka, det är lite backar i Mae Sariang. I den här staden är man mycket mer uttittad och folk stirrar, visslar och tjoar vilket kan vara lite irriterande när man inte är van. Här är det svårt att smälta in som vit eller "farang"(utlänning) som det heter här men vem vet kanske lugnar det ner sig. På eftermiddagen kom Apirak (hostelpappan) och hans två döttrar Nong Bii och Nong Ben. Vi bjöd på morotskaka och spelade spel, det var trevligt! Jag antar att de trivdes hos oss för barnen har kommit till vårt hus varje dag sedan dess. De har nämligen lov nu så Nong Bii har vart mycket hos oss även på dagarna, det är roligt och barnen är jättegoa.
|
Louise och Nong Bii, 10 år spelar spel i vårt hus |
Nästa dag gick vi en promenad på morgonen och sen kom Nong Bii till oss före lunch och stannade ända tills vi skulle till hostlet vid 17.30. Vi åt morotskaka (hon gillade den jättemycket), lagade mat, spelade spel, målade och lyssnade på musik. På kvällen bar det iväg till hostlet där vi hade tänkt leka lite lekar med alla 60 eleverna. Vi var nog lite väl optimistiska och även den lättaste leken var extremt svår att förklara på enkel engelska och thai för så många. De förstod inte riktigt men några lekar blev riktigt lyckade och vi hade roligt. Men som sagt nivån på engelskkunskaper var nog lite lägre än jag hade trott men samtidigt så tror jag att det blir bättre sen när vi har kommit igång med undervisningen och lär känna dem bättre. De är nog lite blyga i början men vi kommer verkligen att få använda thaien i alla fall vilket såklart också känns roligt.
Tisdagen innebar lite internet-ärenden på TOT-kontoret, vi lyckades inte direkt som sagt men det hela var rätt roligt. Det första vi råkade göra var att betala elevhemmets telefonräkning fastän vi sa att vi ville sätta igång vårat internet. Haha kommunikationen fungerar inte alltid här och missförstånd kommer vi nog få vänja oss vid.
Vid halv sex cyklade vi till elevhemmet och det blev middag, karenmat. Vi får alltid ris och någon röra till, ibland gott och ibland "mindre gott" :) Sen har de andakt och efter det skulle alla eleverna skriva brev och rita bilder till Sverige. De har ju en slags fadderverksamhet så det är ett sätt att hålla kontakten mellan länderna. Vi kunde inte hjälpa till så mycket eftersom de skulle skriva på thai men vi hängde där och pratade med dem, väldigt trevligt! Alla var verkligen fullt koncentrerade på breven och teckningarna och ville göra så bra de bara kunde. Det var väldigt roligt att se och det är synd att jag inte kan visa de fina bilderna de ritade men här kommer några andra kort från kvällen :)
|
Elever skriver brev och ritar bilder till Sverige |
|
Nong Ben, 6 år och Nong Book 8 månader |
|
Nong Bii och jag har roligt under brevskrivningen :) |
En annan kul sak var att eleverna skulle hitta på smeknamn till oss. I Thailand har nästan alla personer det och eftersom Johanna [djå'hänna] och Louise [Låii(s)] kan vara svårt att säga så skulle vi alltså få varsitt nytt thai-namn. Det roliga är att man kan heta vad som helst (blå, sol, ananas osv) och det behöver inte ens vara likt ditt riktiga namn. Hur som helst så blev det att jag skulle heta Mali som betyder jasmin (blomman) och Louise blev Sôm (apelsin). Vi får se
om de kommer att kalla mig det eller om jag ens kommer att kunna vänja mig
om de kallar mig det. Saker och ting kan ändras hela tiden!
Idag har vi tvättat! Första "riktiga" handtvätten någonsin men det kändes inte så konstigt egentligen. Istället är det annat än praktiska detaljer som man tänker på nu när man står mitt inför denna utmaning, för det är det verkligen. Att undervisa och helt plötsligt vara läraren för alla dessa barn, det är fortfarande en underlig tanke som man ska vänja sig vid. Idag har vi i alla fall pysslat med engelskgrupperna som vi ska ha framöver och det är inte helt enkelt med alla 60 namn och lite olika stavningar här och där. Nu hoppas vi att vi inte har glömt något barn men det tror jag inte. Det är som sagt mycket att tänka på men allting verkar lösa sig efter hand!
Nu orkar jag inte skriva mer. Kolla gärna Louise blogg
http://www.louiselinneamaria.blogspot.com/ där det finns mer att läsa om vad vi gjort de senaste dagarna... :)
Ha det så bra!