fredag 26 november 2010

Vilken intensiv vecka!

Hej!

Nu var det ett tag sen jag uppdaterade er där hemma om läget i Thailand. Det har hänt en del sen sist jag skrev och man kan omöjligt berätta om allt... Men här kommer ändå ett långt inlägg om veckan som gått!

Söndagen innebar ett besök till pwokaren-kyrkan i Chiang Mai, vi gillar att gå dit när vi kan. Det är en sådan enkelhet och fin stämning med många ungdomar vilket är roligt för oss. Vi var också ute på stan på kvällen tillsammans med Gerd, Oil och Anaan eftersom firande av loy kratong fortsatte. Det var trevligt!



På måndagen gjorde vi lite ärenden och var sedan hembjudna till Oil och Anaan. Väldigt mysigt! Oil var volontär i Sverige för två år sedan och pratar både bra engelska och svenska. Efter så skjutsade de oss till busstationen för vi skulle vidare till Laos på vår visumresa. Det var en minibuss så vi packade in oss med 9 personer till varav de flesta var backpackers. Trångt som bara den och iskallt de första timmarna eftersom chauffören hade air condition i bott. Vi frös som bara den men fick till slut några timmars sömn iaf. När vi kom till gränsen började allt med att fylla i papper och så vidare. När vi passerat över till Laos åkte vi direkt till den thailändska ambassaden tillsammans med en australiensare och en amerikan. Vi kom fram tidigt på morgonen och det var ändå mycket folk så det blev en seg väntan. Men skönt när allting var klart! Då åkte vi in i staden och hade planer på att vara riktiga turister i Vientiane. Vi besökte ett tempel, tog fina foton vid floden och kom till något slags torn med mera.
Här började problemen! Jag hade under natten känt någon slags pirrande smärta i min högra fot och trodde att det var någon reaktion av nåt myggbett eller liknande. Under dagen fortsatte min ankel att svullna och bli alldeles röd! På kvällen hade jag så himla ont och kunde knappt gå men vi var fortfarande lika ovetande om vad det kunde vara för någonting. Jag hade ju inte "gjort" något speciellt! Så även om vi hade en mycket trevlig kväll på en restaurang blev det ganska tidigt tillbaka till guesthouset när jag inte kunde gå. Det var rätt töligt men även lite komiskt/ironiskt att jag även på denna visumresa lyckas bli sjuk eller skadad! Vi får se vad jag får nästa gång... ;)



Det syns lite dåligt men min högerfot var stor!
Nästa morgon var foten bättre men fortsatte att försämras i och med att man går runt överallt. Vi hämtade våra visum, vi fick 2+2 månader vilket är en så kallad "double entry", det är vi nöjda med. På ambassaden träffade vi amerikanen (typ 60-årsåldern) igen så vi samåkte till restaurangen i Thailand där vi skulle bli hämtade av minibussen kl. 20.00. Jag tror varken att jag eller Louise har träffat en människa som pratar så mycket om allting och ingenting. Det var helt galet! Jag trodde mina öron skulle trilla av efter ett tag men man vill ju inte vara otrevlig heller. Hur som helst blev det en 5 timmar lååååång väntan på restaurangen där även en fransk kille kom med in i bilden. Det går inte riktigt att beskriva hur det var men jag fick höra mycket konstigt. Knäppt var det men Louise och jag har rätt roligt åt den upplevelsen och allt som hände!


Utsikten från restaurangen vi väntade vid. På andra sidan ser man Laos.
Till slut kom bussen och vi hade tur att det bara var vi fyra + en trevlig spanjor som skulle åka med den till Thailand. Nu hade man till och med plats att ligga över sätena så jag sov rätt okej. På morgonen åkte vi direkt till sjukhuset i Chiang Mai så att de kunde kolla på min onda fot. Jag fick en ny antibiotika-kur eftersom de tror att det är en infektion så nu hoppas jag att det blir bättre fort. Det gör i alla fall inte alls lika ont längre, svullnaden har gått ner lite men men min fot är mer blå än röd nu så det ser ut som om jag har världens största blåmärke. Jättesnyggt!;)

Sen blev det en ny buss till Mae Sariang... lite trötta och slitna kom vi fram och på kvällen gick vi till hostlet även om vi inte direkt hade några lektioner. Istället hjälpte vi till med lite läxor och sånt. Det var roligt att träffa alla elever igen!


Igår hade vi också fått en jättefint adventspaket från min familj innehållande lite blandat. Man blir alltid så glad när man går till postkontoret och förstår att någonting väntar på en när de går bakom disken. Louise och jag fick godis (chokladkalendrar + gott och blandat), ljus, julservetter, tärnglitter och två röda bordstabletter. Mamma vet hur man får det adventsmysigt minsann även om det är lite annorlunda här! TACK och imorgon ska det pyntas :)

En annan sak som händer imorgon är att Louise och jag ska på vårat första karenbröllop. Vi har ingen aning om vilka som gifter sig men det är ganska vanligt här att man går även om man inte känner dem. Dessutom ska flera av våra elever sjunga en sång på bröllopet så vi känner ju dem och när vi var i kyrkan och alla repeterade så frågade de oss "Kommer ni imorn?". Det ser jag fram emot och man vet verkligen inte vad man kan förvänta sig mer än att det säkert kommer att vara väldigt olikt ett svenskt bröllop. Jag tror på en bra helg!

Ha det fint så hörs vi snart igen!

Okej någonting var knasigt så jag kunde inte lägga upp fler bilder i detta inlägg. Hoppas det funkar imorgon och tack till dig som orkade läsa min långa text ;) 

Man kan även kolla in Louise blogg http://louiselinneamaria.blogspot.com/2010/11/tva-dagar-i-laos.html som lyckades lägga upp bilder från vår Laosresa!  /johanna

2 kommentarer:

  1. Kul med en uppdatering Nesse!
    Och tjena vilken otur du har med infektioner hit och dit, konstigt att du ska råka ut för allt!
    Även om amerikanen pratade öronen av er så måste det ju vara fantastiskt att få träffa på så himla många olika människor, och en del verkar ju ändå vara trevliga ;)
    Hoppas ni får jättekul på bröllopet. Häftigt att få se hur de gör där!
    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Det tycker jag med var på tiden! Så himla knäppt att jag ska lyckas få allting men nu är det i alla fall bra.

    Haha, det var verkligen galet och jag undrade om det ens var möjligt att prata så mycket;) Vi har turen att få träffa många underbara människor och som du säger olika. Man har mycket att lära av varandra så det är en himla fin möjlighet.

    Bröllopet var trevligt! Nu ska jag svara på ditt meddelande också! Tack för det. Hoppas allt är bra med dig och att du njuter av juletider och advent! Vi får höras snart! Gärna skype om du vill :) Stor KRAM!

    SvaraRadera