torsdag 13 januari 2011

Okej...

...dags för ett blogginlägg tror jag trots att jag har lite brist på fantasi. Det kanske kommer nu när jag börjar att skriva...

Nu och de senaste dagarna har jag varit väldigt förkyld, sitter här med en kopp te och fryser. Åter igen har det blivit jättekallt på kvällarna och mornarna. I alla fall så har vi haft engelskaundervisning på elevhemmet som vanligt och det är typ alltid roligt även om planera inte alltid är lika kul. Det kan kännas som om man har noll idéer och man bara saknar kreativitet och inspiration. Hur som helst så får man ihop det och det blir som jag sa nästan alltid kul när man undervisar. Ibland känns det dock som eleverna sitter med sina block och pennor för vår skull och inte att vi undervisar för deras. Man undrar, kan jag lära dem något? Hjälper jag dem och gör nytta eller "tar" jag bara av deras tid när de har berg av läxor att göra. Oftast kommer de troget och vill lära sig engelska och såklart gör det en glad men allt är upp och ner. Det är inte alldeles enkelt men man kan känna sig otillräcklig fastän man trivs och har jätteroligt med eleverna.

Tid är något vi har rätt mycket av just nu och den övergången blev ganska konkret. Vi gick från december, då det var något konstant med julspel, firanden i byar och lite stress till januari då det var tillbaka till engelskaundervisning och vardagen. Först kände jag mig riktigt peppad på att få allt som vanligt igen men i denna lilla sömniga stad kan man snabbt bli rastlös. Jag är verkligen van vid att i Sverige ha tusen saker på gång samtidigt och det gillar jag! Här i Thailand gör man allt i ett helt annat tempo och dagens grej för oss kan vara att vi ska gå till postkontoret, handla mat på marknaden eller tvätta. Dagarna går ju också till att planera lektioner såklart men överlag är det sjukt lugnt! När jag blir frisk ska jag i alla fall börja träna och nu kommer vi att börja jobba lite helger också så det blir nog bra.

Imorgon bär det alltså iväg till Sop Moei, ett elevhem där det bor barn ungefär 10-12 år. Vi får se vad som händer, kanske lite lekar eller lite "engelskalektioner" men jag har en känsla av att de kommer att vara ganska blyga för vi har inte träffat dem så mycket. Än mindre haft hand om någonting men det ger sig nog!

Idag gjorde jag någonting riktigt roligt på elevhemmet! Ni som känner mig väl kan gissa vad som gjorde mig lycklig. Jo... jag spelade VOLLEYBOLL med flera av eleverna! Det var faktiskt första gången för i måndags inhandlade jag och Louise en ny till dem (deras nyaste boll hade redan gått sönder) så det fick bli en lite sen julklapp. Idag passade vi runt i ring och fler och fler anslöt till gänget och jag måste säga att jag blev imponerad av dem. De var riktigt duktiga och det var superkul! Man fick så där härligt ont på underarmarna som man får när man inte har spelat på väldigt länge... idag gjorde det mig ingenting och jag hoppas att vi snart kommer att kunna spela igen :)

Jag har tyvärr inte så många roliga bilder men lovar att fota lite mer och snart lägga upp... Ha det så bra! Kramar Johanna

3 kommentarer:

  1. Jag tror att vi alla kan känna oss otillräckliga ibland. Men jag vet att det ni gör är otroligt betydelsefullt och viktigt för era barn. Att bara var där, se dom och lira lite volleyboll kan förändra ett liv! Det kan vara svårt att se med egna ögon, men jag vet att det är så!
    Krya på dig nu vännen. Kram.

    SvaraRadera
  2. Det är bra att ha tråkigt för annars vet man ju inte när det roliga kommer, som Alfons Åbergs farmor säger :)

    Carpe diem, Johanna!

    Kram mamma

    SvaraRadera
  3. Tack Linn, du är bra! Ja så är det nog, man ser det inte själv bara.. KRAM!! :)

    Vilket klokt litet citat Mamma! Jag håller med dig :) Vi kan nog höras på skype på söndag! Och nu är det bara en månad kvar tills vi ses, jag längtar! Kramar :)

    SvaraRadera