Idag skulle vi åka till det andra elevhemmet som det är tänkt att vi ska undervisa lite på. Där bor barn i åldrarna 9-13 år och förhoppningsvis kommer vi kunna åka dit lite oftare efter jul men nu var det bara ett dagsbesök. Sop Moei ligger ca. 30 minuter från Mae Sariang och vi blev hämtade kl. 8 av en av de som jobbar i husen bredvid, där de har en massa olika projekt. Vi har varit där förut och det är väldigt fint och trevligt. När vi kom dit var det andakt och sen så skulle de öva lite sånger inför morgondagens utflykt till Huay Mo, dit det nu också är bestämt att vi ska åka. Vi har velat lite fram och tillbaka och folk säger olika hela tiden! Sen ändras datum hit och dit så det är inte som i Sverige där allt är noga planerat. Det kan vara lite irriterande men jag ska försöka sluta förvånas för vad som helst kan hända. I alla fall så ska det vara ett julfirande lördag-söndag i en by någonstans (vi vet inte så mycket mer) men det följer med flera elever från Mae Sariang också, det ska bli kul...
Vi hade kul med frukt, jag blev bra kompis med sötaste hunden Cha-Cha och jag tog en skön powernap i skuggan
När vi kom till hostlet i Mae Sariang på kvällen var det full fart på gården med lek och skoj och sen hade vi en varsin lektion. Det gick hyfsat men det är ändå alltid roligt att komma dit. Man möts alltid av vänliga leenden och hälsningar, "How are you?" och så vidare. Dagens charmigaste var iaf när vi skulle cykla hem då en av de yngsta killarna säger "Bless God you". Jag smälter, de är så himla söta och underbara :)
Eleverna spelade takraw (volleyboll med fötterna), rockade rockring, spelade fotboll, tvättade/diskade med mera. Louise med den sötaste ungen jag vet och till sist en bild som Nong Ben (6 år) tagit på oss.
Hur som helst så betyder fredag en lite tidigare kväll än vanligt så Louise och jag myste till det med julkalender, film, chips och guacemole när vi kom hem.. Inte fel alls!
Nu ska jag sova för imorn ska vi iväg igen, jag får berätta mer om äventyret efter helgen :)
Godnattkram :)
Ditt hundintresse har väl inte varit så där jättestort tidigare...eller!?
SvaraRaderaFast det är ju en utvecklande upplevelse som du är med om just nu och då kan till och med ett hundintresse växa fram! Men frågan är om jag skulle kunna börja gilla hundar, oavsett hur utvecklande livet blir... ;)
Saknar dig!
Ja vet, det är det som är så knäppt! Men jag tror att detta var den enda lilla hund som jag gillat här i Thailand, alla "lösa" hundar som springer runt överallt undviker jag helst :) Det händer mycket konstigt i detta land och man upptäcker nya sidor av sig själv (bra/dåligt?!), vi får se till och bli djurälskare båda två när jag kommer hem!;) saknar dig med!
SvaraRaderaHaha! Jag tänkte verkligen när jag såg bilden att det här kommer linn funder över hur det gick till!:) Jag hade gjort samma sak som du Nesse, trots att den ser lite tanig ut...
SvaraRaderaHaha! Denna bild verkar ha väckt många frågetecken! Vad kan ha hänt med människan i Thailand?! Det är ett mysterium.. ;) Vi får se i maj! Saknar er massor! KRAM och skype snart hoppas jag! :)
SvaraRadera